Sidor

måndag 8 december 2014

Vi reser igen

16-21 november 2014

Min tanke var nog att inte skriva något denna gång men så frågade en kompis om det skulle bli någon blogg?

Då tänkte jag, kanske det.

I tid är det en kort resa, men i avstånd ganska lång. Vi är i ett av de största länderna i världen med en mycket gammal kultur och mycket som är nytt och modernt. Staden vi besöker har 23 miljoner invånare, fler än vad som bor i hela Australien.



Vi besöker Simon och Sandra som snart bott här i Shanghai i ett år.Tre trappor upp utan hiss, man vill inte glömma något uppe så att man måste gå tillbaka. Jag är imponerad av hur Simon och Sandra smidigt tar sig fram. Hur de rör sig i staden på ett så självklart sätt och hur de gör sig förstådda på kinesiska och med hjälp av gester och mobilernas översättningsappar. Att åka taxi är billigt och dricks behöver man inte tänka på. Åker man inte längre än 2 km kostar det 14 kronor.
Här får man fortfarande mjölken utburen. Den placeras i de här små skåpen som hänger på väggen i trapphuset.



Skulle jag klara mig här själv? Ja, valutan är inga problem. En rmb eller yuan är som en krona. Så handla kanske skulle gå bra, men för övrigt är jag tveksam.

Mycket är billigt men det finns också sånt som är mycket dyrt, en liter mjölk kostar över 20 kronor och en liter yoghurt ca 120. Det gäller att äta sin frukost med andakt och njuta av varje tugga.

Igår var vi uppe i ett hotell på 89 våningen och tittade ut över staden. Hade vi åkt några våningar till hade utsikten kostat 200:-/person nu kunde vi lägga pengarna på något att dricka istället.

Med Simon på marknad är ett äventyr. Vilken förhandlare! Att pruta är jag usel på, men Simon har en förmåga att le och lägga huvudet på sned, så charmigt och lyckas, det gör han. Mamman är full av beundran.

Eftersom uppkopplingen till nätet är lite svajig och Facebook officiellt inte finns här, kommer bloggen inte in förrän vi kommit hem.

22 november

Besök i gränderna. Batteribyten i klockor, inköp av klocka, lunch. Hem och vila och sen till tygmarknaden där Simon och Sandra hämtar måttbeställda kläder  och vi beställer en tweedkavaj till äldsta sonen efter Simons måttbeställda, som var så snygg.


Beställer hämtmat, men behöver handla en del basvaror. Yoghurt och lite annat, samt öl. Vi frågar en expedit. Hon ser frågande ut.Tar fram sin mobil och ber oss skriva. Vi skriver beer. Hon förstår inte och kallar till sig några kollegor. De rynkar alla sina pannor. Jag visar med gester att det är något vi ska dricka. De börjar skratta. När vi kommer hem slår Sandra in ordet; som betyder en kista med lik i. Förstår att de rynkade ögonbrynen.
Något vi såg överallt var kläder som hängde på tork. Över trafikerade gator och all sorts tvätt, trosor kalsonger mm. Vi såg vid ett flertal tillfällen människor som var ute och gick i pyjamas och tofflor.

Något annat vi häpnade över vid några tillfällen var kvinnor som offentligt skällde ut sina män efter noter.

I morgon åker Sandra till Sverige för en veckas jobb. Vi stannar till den 25e. Då är det vår tur att åka baklänges i tid.

23 november

Lunch på hamburgerrestaurang där möjligheten att byta ut brödet mot salladsblad tilltalar mig. Jo, det funkade.
Simon visar oss vidunderliga platser. Ett ställe där de färgar tyger. För att hitta dit går man in på en bakgård förbi en byggarbetsplats, några hus där folk bor och där, en vacker butik med gardiner, dukar, sjalar, väskor och annat.




Bar på tak

Bulgariske ägaren berättar något intressant

Utsikt från Simon och Sandra

Ett par sofistikerade barer och sist men inte minst mat på bulgarisk restaurang. Mycket gott!

Roligt med barn som är intresserade av kulinarisk mat från olika delar av världen.


Tack för en innehållsrik och trevlig vecka Simon och Sandra!

kycklingsallad på japanskt vis

Den 25 november reser vi norrut igen. Baklänges i tid. Jag blir helt speedad och får svårt att sova i ett par dygn. 
Över Sibirien, ser kallt ut
När vi kommer hem fortsätter jag med tåg till äldsta sonen med familj i Göteborg. Där får han ett efterlängtat besked. Han får tjänsten som han sökte i maj. Lycka!
Vi firar, dock inte i olja! GRATTIS till jobbet!




tisdag 11 mars 2014

Hemma igen..

... har snart varit hemma i en vecka och själen börjar närma sig kroppen. Att förflytta sig så långt på relativt kort tid känns mentalt. Kroppen landar långt innan själen. I mitt inre ser jag mig vandra genom Sydney i solen och värmen med bara shorts och linne.



Jag sover på konstiga tider, blir tvärtrött när jag minst anar det och är pigg tidigt på morgonen, ja, egentligen innan natten övergår till morgon.

Det är första gången jag skriver bloggen på dator och det är skillnad, att ha ett tangentbord är ett lyft. Lite pyssel har det varit att få till det med bilder och text på Ipaden. Har dock lärt mig mycket under resans gång.

Tack Jappe som gav mig grundläggande kunskap. Tack Elin som lärde mig mer om Instagram och annat och Tack Johan som pedagogiskt tragglade alltihop en gång till.

Och nu är det dags att sammanfatta och hur gör man det? En resa som varat i ett kvartal. Ja ett ord som genast kommer är FANTASTISKT! Tänk att jag/vi varit med om detta. Vilken ynnest!







Ovan Maldiverna, nedan Malaysia
                                         






Filippinerna





kreativ tårta

Singapore




Sydney











4,5 miljoner bor i Sydney. Hela Australien 22 miljoner. 
Som jämförelse, Shanghai 23 miljoner





















Nya Zeeland, sydön

























På väg till Coober Peady, 90 mil genom öknen






Emilys syster, Ellinor





Fiskmarknaden





Först en vecka bara ligga på rygg i solen och bada i varmt hav, sen några underbara dagar med Jimmy, Elin och deras härliga barn. Filippinerna där vi träffade Febe, hennes fem barn och Vickie (pensionerad chef för SOS barnby i Davao). Där ställdes mycket på huvudet och vi var lite chockade.
Singapore och snart Australien dit vi kom den 18 december. Resor i Australien och en vecka på Nya Zeeland. Och som grädde på moset en extra månad att i stilla lunk, gå långt, äta lunch med sonen och umgås med Emily och Johan i deras vardag.

Ja det var då. Nu har jag varit hemma i två veckor. Jag har träffat några av mina nära, kompisar och hälsat på, på jobbet, renoverat frisyren och putsat på tänderna. Jag har gympat och simmat. Vädret har varit grått och blött förutom stunder när solen verkligen anstränger sig för att komma fram.
Nu ska jag forma mitt varande i vardagen utifrån en ovan situation. Efter att ha varit inrutad i nästan 40 år, är känslan av att äga sin tid en aning berusande. Det gäller att inte fastna där, i berusningen. Nä, det är ingen fara. Träna ska jag göra själv och med kompis två gånger/v ska det bli.
Kulturellt ska det bli lite av varje. Att kunna göra sådant på dagtid känns overkligt. När jag rör mig i stan en vardag känner jag mig fortfarande som om jag smitit från jobbet.

Ja det var en liten avrundning. Kanske blir det fler bloggar man vet aldrig!

Tack till er som läst och ibland kommenterat. Det ger en känsla av gemenskap i en virtuell värld!

                                

                                                                      Ha det gott!