Sidor

tisdag 28 februari 2017

...fortsättning på vägen från Monky-Mia tillbaka till Perth


    Snäckstranden. Längst från vattnet, bara smulor, ju närmare vattnet, desto helare snäckor.






Saltet syns i vattnet nära stranden.







Nästa stopp efter snäckstranden var Hamelin Pool. Där tittade vi på Stromatoliter. I den miljön som även kallades mikroskopisk regnskog och i en sån miljö, tror man att livets uppkomst startade.




















Färden går vidare. Billabong roadhouse. En mack där vi tar en flat white, kaffe. Billabong var för några år sedan endast ett klädmärke för mig. Idag vet jag att det är ett aborginskt ord som har med mycket vatten, att göra och så finns denna lilla plats i mitten av ingenting.











Naturen här påminner om färden till Coober Peady. 






Strax utanför Cervantes kommer vi till Pinnacles en intressant och lite kuslig, tyckte, jag, plats. Där stenar stod i tusental. Några med lite "grinande" ansikten mot oss. Måste läsa om den här platsen. Var kommer alla stenar ifrån och hur har detta uppstått?


















Efter Pinnacles, ser vi ett berg, av salt, eller sand?




Så...är vi åter i Perth där vi övernattar och tar en rundtur med bilen och äter lunch i Freemantle, känt för bl.a. seglingstävlingar.


Ok, växterna ovanför såg vi i mängder på vägen. Aldrig sett tidigare.



Hamnen i Freemantle, där vi åt en god lunch!





Känsla av välbefinnande

17 februari-23 februari

Dags att fatta "pennan" igen. Sen en vecka tillbaka är vi åter i Australien. Igår landade vi i Sydney. Vackra fina stad, som börjar kännas som ett hemma. Nuförtiden har jag tre "hemman". Stockholm, Ikaria och Sydney. Ja, egentligen fyra när jag räknar min uppväxtsstad Kiruna. Den staden får jag passa på att besöka då och då medan den ännu finns kvar. Snart är staden ny och jag funderar om det verkligen är Kiruna då?
Den här gången började vår resa på Australiens västkust, i Perth. Gregor hade kollat av vad han ville se och vi fick fina tips från vänner.
Några övernattningar gjorde vi på vägen upp till Monkey-Mia (83 mil) Väl där slogs vi med flugor, fick se små, små delfiner simmandes vid strandkanten. Det hade varit lätt att ta på dem, men rekommenderades inte. En social pelikan verkade vara kompis med delfinerna. Första morgonen var det en pelikan. Den andra morgonen hade två kompisar till dykt upp.
En vacker by, hotell med havsutsikt. Satt vi ute, näe, flugorna vann.
På vägen tillbaka till Perth stannade vi först vid en shellbeach. Det var en häftig strand att gå på mosade snäckor som var helare ju närmare vattnet man kom. Det var snäckor 20 meter djupt och vattnets sälta vid strandkanten gav ett intryck av att det var mer salt än vatten där.


  



På väg till Monkey-Mia...





passerar vi en rosa sjö


                


                                                 och Port Gregory. Och här var han Gregor,som hemma


I vattnet står det Pink Lake, troligtvis stålrör som blivit ordentligt saltade av tidens tand.


Den sociala pelikanen


...och delfinerna