Måndag 3/9 äntligen på väg till Ikaria
Vi är på flygplatsen i god tid, tre timmar innan avgång. Vi checkar in, tar en fika och senare en öl. Innan ölen går Gregor på toaletten sen förflyttar vi oss närmare den gate vi ska till och efter ölen är det dags att ta sig till planet, men, jag behöver gå på toaletten.
Då säger Gregor, det är bara att ta rulltrappan ner och gå till vänster.
Rulltrappan ner?
Ja, säger han. Konfunderad redan där, gör jag ändå som han säger. Jag kommer ner och där är det en sluss, som när man går genom en tull. Konstigt!
Lydig som jag är går jag dock igenom slussen och samtidigt som jag kommer ut på andra sidan och fortfarande inte ser några toaletter inser jag att jag precis kommit ut ur avgångshallen och in i bagageutlämningen. En kvinnlig anställd passerar och jag frågar hur kan jag komma tillbaka? Svar, du måste gå genom tullen igen. Jag börjar gå och kommer på att mitt pass och mitt boardingkort ligger i den väska som Gregor just nu har. Jag ringer honom och han kommer ner för rulltrappan.
Han öppnar och ställer en väska vid den första dörren, sen försöker han ställa en väska vid den andra dörren och uppmanar mig att krypa under den grind som också finns där. Jag hinner inte innan en röst från ovan säger, så där kan man inte göra.
Gregor som inte hör rösten provar med den andra slussen (det är två bredvid varandra). Sen blir det tvärstopp och rösten återkommer. Man kan inte göra så där.
Ja, men jag skulle ju bara gå på toaletten säger jag.
Ni måste ändå gå genom tullen igen, uppmanar rösten mig. Gregor kommer ut och vi går och går och kommer så småningom till en tullkontroll igen. Som tur är,är det bara vi där och två kontrollanter som ska kolla oss.
Vi får visa väskor igen, upp med elektroniken och två flaskor hudlotion som vi köpt i taxfree. De skulle vi egentligen ha lämnat, men kontrollanten var just och vi fick ta lotionen med in igen, tror det var tack vare kvittot och kanske vår ärliga uppsyn. Sen springer vi till gaten där sista utrop hörts i högtalaren. Vi hinner! Lite skärrade är vi när vi sätter oss ner, vilken pärs! Efter en stund brister jag ut i ett nästan hysteriskt skratt. Vi måste ha betett oss som Mr Been.
Sover i Aten och tar oss vidare till Ikaria nästa dag.
Ikaria är som det brukar vara, en oas som gör mig lugn och fyller på mitt välmående.
Något nytt händer varje år och i år har många rum genomgått en total makeover, som de säger i såna där TV program där det renoveras och gammalt blir nytt.
Det är så fint, men helt klart hade vi valt att komma ändå. Cavos Bay är mer än rummen. Det är de som arbetar här, omgivningen, maten och baden och den där känslan av att det är ok att bara vara.
Och nu är vi här, mitt i slutspurten av en förfärlig valrörelse hemma. Ett val som ger mig rysningar.
 |
Tittar på solnedgången |
 |
...i trevligt sällskap!
Flyga drake verkar vara en avkopplande sysselsättning iallafall om vindarna bär |
 |
Gregor laddar inför fest, först i Raches och sen i Nas |
 |
Järnaffären i Raches, som öppnade när andra affärer haft stängt ett par timmar. Här finns det mesta du kan behöva. |
Grekiska danser i Raches
Vi avslutar i Nas där festen precis bara börjat. Där fortsätter nog besökarna att dansa natten lång.
